"Tysta varsel": AI krymper kontorsjobben inifrån, utan att någon blir uppsagd
Magnus Heunz ·
Unionens nya konjunkturrapport visar att antalet anställda i de mest AI-exponerade kontorsyrkena har minskat med omkring 13 procent på två år. Det sker sällan genom uppsägningar, utan genom att pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Här är vad siffrorna betyder för dig som jobbar, eller vill jobba, som tjänsteman.
Unionens nya konjunkturrapport visar att antalet anställda i de mest AI-exponerade kontorsyrkena har minskat med omkring 13 procent på två år. Det sker sällan genom uppsägningar, utan genom att pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Här är vad siffrorna betyder för dig som jobbar, eller vill jobba, som tjänsteman.
15 000 färre jobb på två år, utan ett enda varsel i statistiken
Unionen har gått igenom SCB:s lönestrukturstatistik för de sex kontorsyrken som bedöms vara mest AI-exponerade, alltså där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Antalet anställda föll från 113 600 år 2023 till 98 500 år 2025. Det är en minskning med omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte samma yrken med ungefär en procent per år, så takten har ökat kraftigt.
Bland yrkena som krymper finns inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter samt HR-specialister.
Unionen kallar fenomenet tysta varsel. Ingen får ett uppsägningsbesked. I stället ersätts inte den som går i pension, och tjänsten som skulle ha utlysts blir aldrig av. Därför syns förändringen inte i varselstatistiken. Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist beskriver det som att yrkena "krymper inifrån".
En viktig reservation: SCB-siffrorna bevisar inte att AI är den enda orsaken. Konjunkturen och andra faktorer kan också spela in.
💡 Hur påverkas just ditt yrke? Mandlys test visar vilka delar av ditt arbete som är mest påverkade av AI, och vad du kan göra åt det. → Ta testet gratis
83 procent av arbetsplatserna har redan infört AI
Rapporten bygger bland annat på enkätintervjuer med 468 fackklubbar. Hela 83 procent av dem uppger att arbetsgivaren har infört AI. Bland klubbarna på de arbetsplatserna säger 42 procent att AI redan har påverkat personalbehovet.
Klubbarna rapporterar färre anställda inom ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Samtidigt har chefer, forskare och olika slags IT-utvecklare blivit fler. Även bland de AI-exponerade yrkena finns vinnare: redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers har ökat i antal.
Mönstret är tydligt. Det är rutinmomenten som försvinner, medan rollerna som tolkar, granskar och tar ansvar för resultatet växer.
AI-företag planerar dubbelt så ofta att minska personalen
Blicken framåt är minst lika intressant. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden kvarstår även när Unionen tar hänsyn till orderingång, lönsamhet, bransch, storlek och export, och den syns i små och medelstora företag.
Samtidigt konstaterar Unionen att Sverige har lämnat lågkonjunkturen och att arbetslösheten sjunker. Det är alltså inte en ekonomisk kris som driver neddragningsplanerna, utan en omfördelning av vem, eller vad, som gör arbetet.
Nyexaminerade riskerar att stå utanför
Den största risken gäller dem som ska in på arbetsmarknaden. Uppgifterna som AI nu tar över är ofta just de som juniora medarbetare tidigare lärde sig yrket på. Unionen pekar på ett kollektivt problem: varje enskilt företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp unga, men om alla väntar saknas det om några år erfarna tjänstemän som kan leda och kvalitetssäkra det arbete som AI utför. Förbundet vill därför att arbetsgivare skapar tydliga vägar in för unga.
Det stämmer väl med det Uppsala universitet och Tillväxtanalys visade tidigare i höstas: ingen bred jobbkris, men en tuffare start för nyexaminerade i AI-exponerade yrken.
Facket har knappt börjat förhandla om AI
Trots att AI finns på 83 procent av arbetsplatserna har bara 16 procent av klubbarna förhandlat om hur tekniken ska användas. Lundquist tror att det beror på att utvecklingen har gått så fort och att kunskapen ofta saknas lokalt. Unionen påpekar också att de som förlorar jobben inte alltid är de som får de nya, att a-kassan behöver förbättras och att staten bör utreda hur skattebasen påverkas om arbete ersätts av AI-tjänster.
Sammanfattning: förändringen sker i rekryteringarna som aldrig blir av
AI orsakar inga massuppsägningar i Sverige. Men förändringen pågår ändå, i tjänster som inte tillsätts och juniorjobb som försvinner. Jobbar du i ett rutinnära kontorsyrke är det klokt att redan nu flytta mot uppgifter som handlar om analys, granskning och kundkontakt, och att fråga om din arbetsplats har en plan för hur AI ska användas. Vill du veta hur exponerat just ditt yrke är? Gör Mandlys framtidstest.
Källor: Kollega (Unionens medlemstidning), "Unionen: Jobben blir färre i AI-utsatta yrken" (18 november 2026): https://kollega.se/arbetsmarknad/unionen-jobben-blir-farre-i-ai-utsatta-yrken
## Vanliga frågor ### Vad är tysta varsel? Unionens begrepp för när jobb försvinner utan uppsägningar: den som går i pension ersätts inte och tjänster som skulle ha utlysts blir aldrig av. Därför syns förändringen inte i varselstatistiken.
### Hur mycket har de AI-exponerade kontorsyrkena minskat? Enligt Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturstatistik föll antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena från 113 600 år 2023 till 98 500 år 2025, omkring 13 procent. SCB-siffrorna bevisar inte att AI är den enda orsaken.
### Vilka yrken växer trots AI? Chefer, forskare och olika slags IT-utvecklare har blivit fler. Bland de AI-exponerade yrkena har redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers ökat i antal. --- Magnus Heunz är frilansjournalist och bevakar hur AI förändrar arbetsmarknaden.